Hundsveriges mesta och bästa genetiker har avslutat sina dagar och lämnat ett stort arv för oss uppfödare att förvalta, nämligen det självklara att avla på sunda och friska hundar med låg inavelsgrad!

För er oinvigda som inte vet vem han var kan kika in på hans hemsida: http://www.genetica.se/

Jag har varit i kontakt med Sundgren vid ett par tillfällen och frågat honom om bland annat dvärgpinscherns färg. En del uppfödare hävdar att man inte ska para enbart svarta hundar med varandra för i förlängningen blir avkommorna klena och sjuka. Detta påstående har jag reagerat på sedan första stund och tog istället kontakt med mannen som vet, det vill säga Per Erik Sundgren. Jag fick då tillåtelse att publicera hans svar och svaren fanns även att läsa på det norska pinscherforumet.

Jag klistrar in hans svar nedan:

”Hej,

Black and tan (svart med röda tecken) nedärvs med en gen at , som är recessiv. Det innebär att hunden måste få den genen från både far och mor för att färgen skall bli black and tan. Den röda färgen nedärvs med genen ay . Den genen är också recessiv under huvudgenen A men dominerar över at . En hund med generna ayat  blir därför röd men kan få avkomma med färgen black and tan om den paras med en hund som bär genen at . Parar man två hundar som bägge bär generna at at , så blir alla valpar black and tan. Det finns ingen möjlighet att parningen at at  , i sig skulle ge blekare färger. Däremot är det så att det i rasen finns dels gener för rent brunt (b) och genen för blekning av färg (d) och möjligen också genen för gult (e), även om det senare är tveksamt.

Dubblering av genen b, hundar som är bb, blir alltid bruna och kommer därmed att dölja eventuella gener för black and tan även om de är dubblerade. Genen d är en recessiv gen som måste vara dubblerad för ett ge sin verkan. Den förvandlar svart till s.k "blå" och bleker bruna färger till beige. Det är således bara i de fall där både hane och tik bär generna at och genen b som avkommor kan få den bruna färgen i black och tan blekt. Eftersom båda generna förekommer i rasen kan det troligtvis vara så att några black och tan hundar bär genen d och att det därför inträffar att en del valpar i sådana parningar får blekt färg. Men det är inte detsamma som att svart-bruna hundar allmänt skulle vara genetiskt svagare än röda. Det enda man behöver se upp med är att genen d, som bleker färger, inte förekommer bakom black and tan färgade hundar man parar. Genen ay kan under inga omständigheter förstärka den bruna färgen hos hundar som är black and tan.

När det gäller hundarnas allmänna livskraft är det i första hand viktigt att undvika inavel. I raser med relativt få individer i avel kan det ju då vara så att släktskapen mellan exempelvis helröda hundar och black and tan färgade hundar är lägre än inom varje färgvariant för sig. Parar man då mellan färgvarianterna så sänks inavelsnivån hos valparna, vilket normalt leder till en något ökad vitalitet. Men det har då ingenting med färggenerna som sådana att göra utan är en effekt av sänkt inavelsgrad hos valparna.

 Med vänlig hälsning / Per-Erik”

Då detta svar inte var tillräckligt för den person som jag diskuterade med bad jag Per Erik Sundgren om ytterligare information och då skrev han följande:

” Det är väl troligen så att den uppfödare Du hänvisar till utgår från dagens inavelsnivåer, som troligen är relativt låga jämfört med vad de varit tidigare. SKK tillåter ju inte längre mycket nära släktskapsparningar sedan jag visat att de är skadliga för hundarnas hälsa och fruktsamhet.  Föreställningar om påverkan mellan färg och vitalitet torde dock komma från lite längre tid tillbaka med högre inavelsnivåer. Dessutom är det ju så, som jag nämnde i föregående brev, att parning mellan färgvarianter ger lägre inavel i genomsnitt om färgvarianterna normalt hålls isär i någon utsträckning. Så föreställningen om problem med livskraften hos avkomma efter parningar mellan två black and tan hundar är nog baserad på föråldrad kunskap. Att det allmänt skulle finnas några samband mellan just parningar black and tan x black and tan finns det inga data som visar.

Med vänlig hälsning / Per-Erik”

Så med andra ord är det en gammal kunskap utan livskraften påverkas av inavelsgraden hos hundarna och INTE deras pälsfärg!!! Det vill säga att man har ett snävare utbud om man väljer att enbart para med den ena färgen och då kan inavelsgraden öka, men nuförtiden med det stora utbud som finns av nya importer och blodslinjer är det inget problem. Jag kommer självklart att fortsätta avla på båda färgerna då jag inte ser på hundens pälsfärg utan på vad som finns i avelsdjurens stamtavlor. 

Slutligen vill jag rikta ett STORT TACK till vår främsta genetiker som har gått ur tiden och våra tankar går till hans nära och kära.   

Mycket, ja väldigt mycket, har hänt sedan jag skrev sist. Jag har värderat och omvärderat och har "gått" från hunduppfödare till "vanlig" hundägare. Orsaken/orsakerna är många, men framförallt handlar det om att frigöra tid för mig och mina hundar. E...

  Jag kan varmt rekommendera en valp från Ulrika. Valparna har redan fått en stabil och trygg grund att stå på då de har fått vara med om det mesta som en valp ska möta under sina första månader i livet. För fler foton och mer information kika in p...

  Jag har under en längre tid väntat in svar från Växjö Brukshundklubb om att anordna ett Uppfödar-MH i maj. Dessvärre fick jag besked nu ikväll om att det inte går att få tag i tillräckligt med folk (figuranter) så därför blir det inget av i vår. ...

  Vi på Dogbytes vill såklart skicka massa grattishälsningar till vårt fina friendsgäng som föddes hos oss för två år sedan.   Vi hoppas att ni alla har haft en bra dag med massa godsaker!   HIPP HIPP HURRAAAAAA!!!!!       ...

       Tummelisa blir kliad på sitt favoritställe! Hon går runt och lyfter på benet för alla som sitter ner på golvet och ber vänligt men bestämt om lite "kli". . .      Det finns så många sidor av att vara uppfödare! Den stora glädjen över våra ...